Stora Skedvi kyrka

Stora Skedvi kyrka
Kyrka
Stora Skedvi kyrka i september 2008
Land	Sverige
Län	Dalarnas län
Ort	Skedvi kyrkby
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Västerås stift
Församling	Säterbygdens församling
Koordinater	60°24′23.9″N 15°48′16″Ö
Invigd	1200-talet
Bebyggelse‐ registret	21300000003979
Interiör Interiör

Stora Skedvi kyrka är en kyrkobyggnad i Skedvi kyrkby. Den tillhör Säterbygdens församling i Västerås stift.

Kyrkobyggnaden

Ena sidoskeppet med kororgel och körläktare som numera är ombyggd till fikahörna.

Stora Skedvi kyrka ligger på krönet av en trädbevuxen kulle, omgiven av odlingslandskap. Kyrkan består av ett kvadratiskt, treskeppigt långhus, smalare kor med tresidig östmur, utbyggd sakristia i norr och västtorn. Ingång i väster genom tornet. Exteriören har blottade gråstensmurar. Det brutna sadeltaket är avvalmat över koret. Tornhuven kröns av en lanternin. Interiören är helt övervälvd; mittskeppet med ribbförstärkta stjärnvalv. Mitt- och sidoskepp åtskiljs av åttkantiga murpelare. Läktare i väster, med insvängt mittparti buren av marmorerade träpelare.

Historik

Den äldsta stenkyrkan var en salkyrka av gråsten, sannolikt uppförd under 1200-talet. Kyrkan utvidgades, välvdes samt pryddes med kalkmålningar under senmedeltiden. Medeltidskyrkan utgör den befintliga långhusets mittskepp, medan sidoskeppen tillkom under 1600-talets andra hälft. Det nuvarande korpartiet daterar sig från 1735. Kyrkans befintliga planform blev fullständig 1762-1764 när tornet fogades till västgaveln. Vid en omfattande restaurering 1920-1922, under ledning av arkitekt Lars Israel Wahlman, knackade man bort exteriörens puts samt frilade valvens senmedeltida målningar. Filip Månsson tillfogade även dekorativa målningar i mittskeppets västra travé samt korpartiet. Markus Dahlberg 1995-11-27. 1991-1992 utfördes en större interiör restaurering, med bland annat ombyggnad av bänkinredning och läktare, samt rengöring av kalkmålningar.

Inventarier

• Krucifix av trä, oidentifierad upphovsman från början av 1400-talets första fjärdedel.
• Dopfunt i huggen kalksten inköpt 1675.
• Altarskåp av ek, annat lövträ och furu från verkstad i mälardalen under 1400-talets andra hälft.
• Kalkmålning av oidentifierad upphovsman under 1500-talets första hälft.
• Predikstol från 1827 av Johan Görsson, som även gjort högaltaret och bänkinredningen.

• 
  Triumfkrucifixet
• 
  Dopfunten
• 
  Altarskåpet
• 
  Predikstolen
• 
  Takmålning
• 
  Takmålning

Orgel

Orgelläktaren

• 1570 Kyrkans äldsta kända orgelverk.
• 1652 bygger av Lars Erichson en ny orgel.
• 1729 restaureras orgeln av Daniel Stråhle (1700-1746).
• 1744 restaurering av Gren & Stråhle.
• 1763-1769 ombyggnad av Anders Bengtsson Bergstedt, Dala-Husby (1704-1778).
• 1838 bygger Gustaf Andersson, Stockholm, (1797-1872) nuvarande orgel.
• 1922 firma A. Magnusson, Göteborg, bygger om orgeln.
• 1937 renovering, varvid Carillon utbytes mot Sesquialtera. Cornett ändras till III-korig.
• 1971 omfattande omdisponering av Gunnar Carlsson.

Disposition 1937:

Manual I	Manual II	Pedal
Borduna 16'	Gedackt 16'	Violon 16'
Principal 8'	Basetthorn 8'	Subbas 16'
Dubbelflöjt 8'	Rörflöjt 8'	Ekobas 16'
Flûte harmonique 8'	Violin 8'	Kvinta 10 2/3'
Gamba 8'	Aeolin 8'	Violoncell 8'
Dolce 8'	Voix céleste 8'	Borduna 8'
Oktava 4'	Flûte octaviante 4'	Basun 16'
Spetsflöjt 4'	Salicet 4'
Oktava 2'	Waldflöjt 2'
Cornett III ch.	Sesquialtera II ch. 2 2/3' + 1 3/5'
Trumpet 16'	Vox humana 8'	Crescendosvällare
Trumpet 8'	Tremulant	Registersvällare

Externa länkar och källor

• Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
• Historiska museet: Medeltidens bildvärd.
• Västerås stift: Stora Skedvi kyrka. Kulturhistorisk karakterisering

Litteratur och källor

• Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
• Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6